Svenska artiklar

(en anonym rapport från en svensk kvinna)

Det började när jag var 45 år, blev sämre successivt med urinträngningar, trodde först att det var en urinvägsinfektion, men så var inte fallet.  Började med Vagifem som hjälpte ett tag, sedan blev det sveda igen, fick då en hormonring och den fick jag sår av och då började helvetet. Då var jag typ 48 år.

Jag talade med en läkare, när jag var 45 år och trodde, det var en urinvägsinfektion. Läkare stod väldigt ovetande till vad som hände med mig.

Jag fick efterforska mycket själv, vad som kunde hjälpa mig. Jag tog kontakt med privatgyn som ska vara specialister, dom är också väldigt okunniga ang. bristen på östrogen, som gör att slemhinnorna i slidan och urinröret blir tunna och sköra. Det kallas ”vaginal atrofi”.

Min doktor stod ganska handfallen … Jag började med hormoner för att hjälpa slemhinnorna och urinblåsa, men fick sluta med hormontabletterna pga blödningar som uppstod vid hormonbehandlingen.

Och nu var jag ganska dålig, jag klarade inte av kylan på vinter fick inte bli kall, då fick jag symtom, som liknar urinvägsinfektion och uretrit. Jag kunde inte längre rida på mina hästar, det kändes som livet togs ifrån mig, jag blev sämre och sämre, tillslut kunde jag inte böja mig ner, för då kändes det som ett torrt gummiband som brast – fruktansvärda smärtor, jag blev rädd och kände, ska det behöva vara så här.

Läkaren stod ovetande. Jag började efterforska själv och hittade MonaLisa Touch behandling och det blev min räddning.

Min man har stöttat mig hela vägen … behandlingen är inte gratis precis. Men vad gör man, om man vill ha tillbaka sitt liv igen. Det var så många begränsningar,- att inte kunna rida, inte kunna sitta eller gå, när jag var som sämst.

Jag har sökt mina egna vägar och är stolt över det och vågade ta chansen till Mona Lisa Touch behandling. Vi kvinnor måste våga prata och berätta hur vi har det i klimakteriet inget att skämmas över, jag vill öppna klimatet, så att inte min dotter som ex. ska behöva gå igenom detta utan att laser behandlingen accepteras av sjukvården, så alla kan få tillgång till behandling och att staten går in och bidrar.

MonaLisa Touch behandling har gett mig livet tillbaka, nu kan rida och gå igen. MonaLisa Touch behandling har gjort att jag successivt blivit bättre. Och jag får samtidigt Testosteron. Jag vill uppmana andra kvinnor till att göra behandlingen. Och jag berättar om mig i grupper på Facebook. Det är slutna grupper. Men det är inte alla som har den ekonomin. Det kostar.

Jag har fått ett schema, som jag följer med olika övningar. När man har gått med smärta länge, så spänner man bäckenet. Jag tränar efter ett schema, som jag fick samtidigt, när jag gjorde mina behandlingar

Jag äter Probiotika 5plus, som ska vara bra, och Membrasin och zink och magnesium och så tar jag Himalaya Cystone, som gör att urinen inte blir så stark. Och sedan tänker jag på, att inte äta för stark mat och inte dricka alkohol, rödvin syrorna gör att jag får ont.

Jag vill ha ett sexliv såklart och det ska testosteronet hjälpa mig med ?

Varför skulle mitt liv sluta vid 50?

”Jag hade glatt mig åt att mina menstruationer upphört, men ingen hade förberett mig på de besvär som följde med.”

Av Sarah Køhnke 

Kitty upplevde ömhet i slidan efter sex, men hon förstod inte varför. Ett besök hos gynekologen kunde dock fastslå vad Kittys kropp berättade för henne på ett högst generande sätt – du har kommit i klimakteriet!

“Redan! Det var min första tanke. Sist var jag bara i 40-års åldern och hade inte lust med att vara i övergångsåldern. Men det var jag, och det var inte trevligt”, berättar Kitty som en dag upptäckte mer. En dag efter sex när smärtorna var olidliga, tog hon en spegel och tittade på sitt underliv.

“Jag upptäckte att jag hade några små myom/muskelknutor i slidan”, säger Kitty som blev förskräckt, men också mycket förvirrad.

Mycket nedslående
“Vad var det som just hänt med min annars så läckra, välfungerande kropp? Sex har aldrig varit smärtfyllt och plötsligt var det just det. Det var mycket nedslående”, säger Kitty. Kitty pratade med sin mamma om problemen, men hon kunde inte hjälpa. Hon hade inte upplevt det i samma grad som Kitty.

“Jag föredrar alternativa lösningar och har provat mig igenom dem alla. Kokosolja, diverse droppar och kosttillskott. Det enda som hände var att min plånbok blev tom. Men jag har aldrig haft lust till att ta hormoner. Lösningen skulle vara något annat”.

Torrheten i slidan blev värre och mer generande och Kitty var ofta hos läkaren, som inte hade annat än hormoner att erbjuda.

Urinvägsinfektioner dessutom
“Och så fick jag urinvägsinfektioner. Det hela blev bara okontrollerbart. Torrheten var irriterande när jag gick, speciellt i trappor och när jag cyklade. Det fanns många gånger i mina tankar under en dag eftersom jag märkte torrheten hela tiden. Det var lite som att gå med sandpapper mellan benen. Det påverkade mitt humör och var förvirrande och så fruktansvärt frustrerande att uppleva” ryser Kitty, som till sist gav med sig för läkarens inrådan: Hormoner.

“Min läkare rekommenderade mig att prova Vagifem. Ett stolpiller i slidan varje kväll innan sängdags. Jag fick ömma bröst och stolpillerna sved. Först tänkte jag att det var nog helt normalt, men allt eftersom dagarna gick blev det värre och sved mer och mer. Så till sist tänkte jag, nej, vill jag det här” säger Kitty argt, för hon känner att hon skulle ha lyssnat på sig själv.

Ny omgång hormoner
“Men vad skulle jag göra då?” säger Kitty och slår ut med armarna.

“Så jag gick till läkaren igen och blev denna gången rekommenderad att prova Ovestin. Det tog jag i två månader och det gav lite fukt i slidan, men absolut inte tillräckligt och ännu en gång fick jag ömma bröst. Så jag slutade med även det”, berättar Kitty som tar sig för pannan över alla de strapatser som kvinnor måste ta sig igenom när det kommer till övergångsåldern – “varför ska det vara så komplicerat”, frågar hon och fortsätter

“Jag började att känna mig som en halv kvinna. Jag hade smärtor som en menstruation, även om jag inte FICK mens. Jag märkte torrheten konstant och var grubblande, frustrerad och ledsen över det. Vad skulle jag göra? Jag kunde ju märka den förbannade torrheten hela tiden”

Alltid haft ett aktivt sexliv
Kitty har annars alltid haft ett aktivt sexliv, både då hon var gift, men också efter och hon hade då bestämt inte tänkt att det skulle upphöra, även om dopcertifikatet sa 50 år.

“Jag känner mig inte på något sätt gammal, men smärtorna tog min sexlust och min personliga doft. Allt ändrade sig. Jag luktade surt och jag blev sur, och olycklig. Obehaget och smärtorna från de konstanta besvären från underlivet påverkade mig fysiskt, men också psykiskt”, berättar Kitty mycket ärligt.

Läste om MonaLisa Touch
“Skillnaden på mitt liv då och nu är ganska enkel, den vetskapen fick jag hos gynekologen. Efter jag hade läst om MonaLisa Touch sa jag till min läkare att det vill jag prova. Hon var mycket intresserad för hon kände inte till behandlingen, men ville mycket gärna veta mer när jag hade provat det. Jag fick en hänvisning till en gynekologisk undersökning och beställde tid hos Hans Jörgen Knudsen i Horsens” säger Kitty och fortsätter.

“Det gjorde all världens skillnad. Han kunde berätta vad det var som hände med mitt underliv. Han visste så mycket mer om övergångsåldern. Jag kunde berätta om alla mina misslyckade försök till behandling. Både de alternativa och hormonlösningarna. Det skulle funnits något helt annat, säger Kitty och fortsätter, “Så han berättade om MonaLisa Touch. En helt ny behandling som han precis hade fått på kliniken”.

Som om jag har blivit hel igen
“Det har ändrat allt. Kort sagt så är jag jublande glad! Jag är normal där nere. Inga smärtor. Min doft är tillbaka, jag doftar mig själv, jag känner mig som – jag! Jag känner mig som en attraktiv kvinna, som om jag har blivit hel igen och det ger extra smak på livet” skrattar Kitty som önskar att fler kvinnor, och läkare, kände till behandlingen.

När man är så aktiv som Gitte, är det inte kul att lida av torra slemhinnor i underlivet. Det har MonaLisa Touch-behandlingen ändrat markant.

Av Sarah Køhnke

“Jag märkte av de torra slemhinnorna då jag var 49-50 år. Så i nästan 9 år led jag med smärtor, konstant obehag och inget sexliv”, berättar Gitte, som irriterar sig över all den tid som har gått till spillo.

“När min man och jag hade sex var det så smärtfyllt att jag kunde skrika. Jag hoppades att det skulle gå över med tiden, men det blev bara värre och mer smärtfyllt.”

Dessvärre skulle det gå två år innan Gitte tog upp problemet med egen läkare – som rekommenderade Vagifem. “Jag pratade faktiskt inte med någon om problemet. Inte mina väninnor, inte min man. Och, som sagt så gick det två år innan jag diskuterade det med min läkare”, säger Gitte och vrider lite på sig. “Men jag trodde ju att det var en övergång!”

När sex blir till kurragömma
“Det begränsade mig så till den grad att jag närmast fruktade att min man skulle vilja ha sex! Jag hittade på alla möjliga ursäkter! Jag var alltid tvungen att åsidosätta mig själv och tillfredsställa honom. Hela tiden tänka kreativt för att undvika samlag”, berättar Gitte med en viss portion sorg.

“Jag stängde långsamt ner den delen av mitt liv. Dessvärre. När det var frågan om sex, så var det enda jag förknippade med det – smärta! Min läkares förslag på Vagifem hjälpte bara kortvarigt, och gynekologens förslag på hormonplåster hjälpte också mycket lite. Så det har varit ett helvete för att uttrycka det milt.”

Gitte försökte själv att hitta lösningar när de andra behandlingarna inte hjälpte. Hon läste sig till andra kvinnors försök att få bukt med lidandet, eller åtminstone bara få en gnutta kontroll över sin egen kropp. Men allt var bara symptomlindring. Kortvarigt, och inte på något sätt tillfredsställande.

Det har kostat att bli klokare
“Jag har provat Vagifem, hormonplåster, alla möjliga glidkrämer, kokosolja, E-vitaminpiller, all världens piller för kvinnor i övergångsåldern från Matas och hälsokostbutiker. Jag har spenderat en förmögenhet”, ler Gitte, slår ut sina armar och fortsätter, “Den största begränsningen har varit att jag inte har haft lust eller har kunnat ha sex med min man pga. de värsta smärtorna. Jag förlorade lite av min kvinnlighet. Det är rätt hårt och det ska tas på allvar. Det motsvarar ju att mannen mister sin potens. Är det ok?”, frågar Gitte och tillägger, “Jag önskar att jag inte hade accepterat min situation, men jag visste ju inte hur jag skulle gå till väga”!

En ny värld utvecklas 
På Facebook upptäcker Gitte en ny behandlingsmöjlighet. En laserbehandling som erbjuds av specialistläkare i gynekologi och obstetrik – och med kliniker i hela landet var det bara att välja en som låg nära. “Mona LisaTouch har gjort att jag kan njuta av sex nästan helt utan smärtor. Att kunna njuta av sex är en helt ny upplevelse. Det i sig är helt fantastiskt”, säger Gitte.

“Jag berättar redan för väninnorna om MonaLisaTouch och vad det har betytt för mig. De frågar också om mina behandlinger. Hur det går till, och jag berättar allt för dem! Vi är ju fler som har torra slemhinnor, upplever jag nu. Tänk om vi bara hade pratat om det tidigare! Det är så viktigt!
“Nu har jag fått mer fokus på mitt underliv och gör dagliga knipövningar. Jag spelar tennis, utan smärtor, och ägnar mig åt Kundalini yoga, som också tränar underlivet.

Underlivet är en allvarlig sak
Mer än en halv miljon kvinnor lider av besvär från torra slemhinnor i underlivet i samband med övergångsåldern. Ändå är det ett lidande som allt för många kvinnor håller för sig själva, eftersom det av många anses att man förlorar sin kvinnlighet.

“Jag rekommenderar att man tar tag i problemet tidigare än jag gjorde. Vårt underliv måste tas på allvar! Sex och samliv är ju med om att ge livskvalitet och förbättra vårt mentala tillstånd. Den intima närheten utlöser en massa glädjehormoner. Det vill jag då inte vara utan bara för att jag har något som kallas klimakteriet. Det är då för tragiskt att stoppa sexlivet vid 50-års ålder. Jag har redan gått miste om bra sex i 9 år! Men har tagit revansch från och med NU! Och det är alltså tack vare MonaLisa Touch, fastslår Gitte och tillägger.

Vi har rätt till sex, hela livet och resten av livet
“Jag tycker att det är sorgligt att det har gått så många år av mitt liv med smärtor vid sex. Det ska man inte acceptera. Varken min läkare eller gynekolog kände till MonaLisa Touch, men det ska jag vara med om att ändra på! Många fler kvinnor som mig ska veta att det finns en behandling som markant kan ändra smärtorna. Vi har då rätt till sex, hela livet och resten av livet”, avslutar Gitte med styrka från en anan värld.

Astrid är 61 år och hade fruktansvärda besvär av torra slemhinnor som uppstod efter övergångsåldern. Det förstörde sexlivet. Även vardagen var fylld med spekulationer kring de hemska smärtorna.

Av Sarah Køhnke

Själva övergångsåldern var inte speciellt besvärlig för Astrid. Det fanns inga stora problem eller värmevallningar och den var rätt så snabbt över.

Men dessvärre orsakade minskningen av östrogen ökade besvär i form av obehag i underlivet av de torra slemhinnorna. Sexlusten föll totalt. Det gjorde helt enkelt för ont.

Astrid valde MonaLisa Touch
“Jag var lite skeptisk i början – var det verkligen sant att det kunde hjälpa mot mina stora problem som torrhet i slidan, samt sveda, smärta, frekvent urinering och många urinvägsinfektioner. Jag kunde inte tro att det skulle vara en lösning på mina problem”, berättar Astrid som valde ett MonaLisa Touch behandlingsförlopp i form av tre behandlingar med 4-6 veckors mellanrum. Astrid valde att förloppet skulle ske på kliniken i Odense, hos gynekolog John Dræby.

“Men svaret var ja! Efter tre behandlingar med MonaLisa Touch var min mardrömstur äntligen slut! Laserbehandlingarna ÄR effektiva och kan BARA rekommenderas”, fastslår Astrid, som upplever att ett nytt kapitel har börjat.

Som ung igen
“Jag känner mig som ung på nytt, trots mina 61 år. Jag är en kvinna igen. Mina besvär är borta! Jag har fått ett bättre och nytt sexliv! Det borde vara varje kvinnas rätt att bli som ny. De besvär jag har lidit av allt för länge, både i vardagen och vid samlag, har försvunnit. Jag vet hur det kan låta, som att det nästan är för bra för att vara sant, för så var det för mig också första gången min gynekolog berättade om MonaLisa Touch. Men de smärtor och besvär jag hade skulle behandlas så jag var bara tvungen att prova det”, säger Astrid med lättnad i stämman och som hade önskat att alla kvinnor kände till behandlingen.

“För mig var det effekt redan efter första behandlingen. Det är en rätt fantastisk upplevelse och lättnad. Jag var väldigt överraskad över hur effektivt det är. Vid de följande behandlingarna blev det bättre och bättre. Det verkade över all förväntan och jag har inga som helst besvär nu. Det borde alla kvinnor veta. Veta att det finns en lösning”, insisterar Astrid, som upplever att hon har markant färre spekulationer i vardagen och ett bättre sexliv.

Inga minus 😉
“Det finns alltid ett minus med alla behandlingar som erbjuds, men inte med denna behandlingen”, avslutar Astrid.

Torra slemhinnor är inte roligt att prata om. Helst önskar de drabbade kvinnorna att klådan, den brännande känslan och smärtorna bara försvann. Blev osynlig. Liksom lidandet är osynligt. För det finns ingen som ser smärtan som äger rum i den enskildes innersta, på den enskilda kvinnan.

Katja arbetar dagligen som sjuksköterska och går många steg. “Det är mycket generande när det svider och kliar”.

Av Sarah Køhnke

Torra slemhinnor i underlivet uppstår i samband med övergångsåldern, eller som en följd av ett cancerförlopp. Det syns inte, men kan i viss grad märkas.

Faktisk så kämpar fler än 500.000 kvinnor, bara i Danmark, med obehagen som kan försvåra dagliga aktiviteter som att gå, springa, cykla eller kanske bara sätta sig ner på kontorsstolen på jobbet. När det kommer till intimt samlag med en partner, kan detta kännas som ett berg som måste bestigas, alltså närmast oöverkomligt.

Olidlig brännande känsla
Katja är 51 år och har levt med torra slemhinnor i underlivet i åtskilliga år. Det uppstod kort efter att Katja kom i övergångsåldern då hon var i 40-års åldern.

“Det är inte särskilt roligt att springa från rum till rum med den där helt olidliga brännande känslan i skrevet” berättar Katja, som arbetar som sjuksköterska och därför är på benen mesta delen av tiden. Gärna i högt tempo.

“Jag har ibland tänkt att mina smärtor och obehag var helt outhärdliga och det har varit belastande när jag vetat att det låg en lång vakt på sjukhuset framför mig. Det var bara att bita ihop”, skrattar Katja, dock med ett skratt som inte kan misstolkas – kul är det nämligen inte att lida av torra slemhinnor.

Ny behandling utan hormoner
Katja såg Klinik MonaLisas uppslag på Facebook och läste lite om laserbehandlingen, som inte innebär någon hormonel påverkan på slemhinnorna. Hon började att undersöka det och fick möjlighet att delta som erfarenhetspatient i ett förlopp hos specialistläkare i gynekologi och obstetrik och tidigare överläkare Lisbeth Elving.

“Mötet med Lisbeth och hennes team har varit mycket positivt. Jag har blivit väl emottagen på kliniken. De har hela tiden varit mycket tillmötesgående och förtroendeingivande”, säger Katja och berättar vidare “informationen om själva behandlingen är tillfredsställande och där finns tid för frågor”.

Behandlingsförloppet är över tre-fyra månader, med allt som allt tre behandlingar som planläggs så de passar in i vardagen. Det finns inga biverkningar och man kan fortsätta med dagliga aktiviteter omedelbart efter behandlingen.

Besvär reducerade med två tredjedelar
“Varje gång har vi börjat med att evaluera den senaste behandlingen. Vi talar om de framsteg som behandlingen har gett, stora som små. Stämningen är lugn och professionell och mycket behaglig. Jag har känt mig i goda händer från det att jag öppnade dörren till kliniken”, berättar Katja och fortsätter entusiastiskt, “Behandlingarna har hjälpt mina besvär som var torrhet vid sexuell aktivitet och sveda vid spinning, som jag tycker så mycket om. Och när det skulle springas mycket på jobbet. Mina besvär är reducerade med cirka två tredjedelar och jag är ytterst tillfreds och mycket tacksam”, säger Katja.

Eftersom Katja länge har lidit av besvären har hennes utmaningar utökats med muskelspänningar i underlivet. Muskelspänningar som har uppstått på grund av smärtorna som de torra slemhinnorna har gett över tiden. Rädslan för att det kommer att göra mer ont får underlivet att “snöra” ihop sig.

Resultatet ska upprätthållas
“Jag ska fortsätta med de övningar som jag har fått. Mina slemhinnor felar inte något mer nu, men jag hoppas att övningarna ytterligare kan lindra smärtorna från mina muskelspänningar.

Men jag tvivlar inte på att mitt resultat ska hålla med en årlig MonaLisa Touch behandling”, fastslår Katja optimistiskt och avslutar, “Jag är mycket tacksam över att ha fått den här möjligheten. Det har varit över all förväntan”.

Här kan du läsa om kvinnor som redan har tagit beslutet och har kommit igång med behandling – deras alldeles egna ord om upplevelsen med behandlingen och effekten den har i förhållande till deras besvär.

Så har jag fått min tredje och sista behandling. Allt gick bra och resultatet är ännu ett steg upp på fuktighetsskalan. Använder nu varken Vagifem eller glidkräm. Köpte som supplement en kräm innehållande kortison (små mängder) till att smörja slidöppning och klitoris. Det hjälper också till att ha en positiv effekt på känsligheten, men har bara använt den en vecka.

Nu har jag fått min tredje behandling. Jag säger bara wow, inga urinträningar och ingen sveda. Jag lever igen ??? Underbart! Jag hoppas att behandlingen kommer till Sverige snarast.

(NB Klinik MonaLisa öppnade kliniker i Jönköping och Stockholm 6 och 7 juni 2018)

Jag har nu fått min andra laserbehandling och märker verkligen en mycket bra effekt. Mitt underliv är inte så känsligt längre. Tidigare har jag kämpat med små sprickor, sveda och rodnad – alla dessa besvär har i stort sett försvunnit efter bara två behandlingar! Intimitet med min man känns därför mycket mindre ’farligt’! Själva behandlingarna är inte speciellt farliga. Det är lite ömt när lasern förs upp, men det obehaget går som tur är över väldigt snabbt. Jag är så glad och positivt överraskad över behandlingen och vad den fram tills nu har gjort för mina kära slemhinnor. Jag får behandling i Aarhus och de är SÅ söta och förstående! För mig har laserbehandlingen bara varit en positiv upplevelse och jag ser verkligen fram emot den tredje behandlingen. Jag önskar alla en riktigt härlig sommar!

Efter tredje laserbehandlingen för vaginal atrofi måste jag konstatera en stor effekt på ca. 80%. Den vaginala torrheten har försvunnit. Känslan av nersjunket underliv är borta samt de frekventa urineringarna. Fantastisk smärtfri behandling. Alla kvinnor med vaginal atrofi slipper hormonbehandling. En gåva till alla kvinnor som ger full effekt. Jag kommer fortsätta med uppföljande behandlingar.

Min första behandling ägde rum i Hilleröd. Jag blev tryggt informerad om allt kring laserbehandlingen. Sjuksköterskan förde upp lasersonden i slidan utan obehag. Laser ”skjutningen” känns som stickande och med sveda, för att därefter bli en brännande upplevelse. Efter en liten paus fortsatte behandlingen. En paus till, några djupa andetag och den sista biten vid slidöppningen gjorde en aning ont. Jag hade inga smärtor efteråt bara lite flytningar.

Under de senaste åren har jag lidit mycket av torra slemhinnor och har provat diverse glidmedel, men då jag är allergisk mot många saker blev det till slut ett problem med klåda och irritation. Jag har också fått hormonbehandling men tycker både det är dyrt och ett problem att komma ihåg att ta det. Det var dessutom inte effektivt nog. Så läste jag om laserbehandlingen och tänkte att det måste jag prova.

Har fått två behandlingar på kliniken på Odense och saknar den sista. Men jag är mycket tillfreds redan. Vi behöver inte längre använda glidmedel och vi upplever bägge större njutning i sexlivet. Jag är mycket glad över att få komma till kliniken i Odense. De är mycket omsorgsfulla, bra på att informera och det har varit helt smärtfritt för mig. Jag kan starkt rekommendera denna behandling.

Jag har varit plågad av bl.a. mycket torra slemhinnor i slidan och min personliga doft hade ändrats till en bitter, småsur doft. Jag var känslig för kyla och hela sista sommaren behöll jag de tjocka strumporna på och jag har tidigare gått med bara fötter från tidig vår till sen höst. Det påverkade mig både fysiskt, men också psykiskt.

Fysiskt gjorde det ont och var irriterande när jag rörde mig, cyklade eller gick i trappor. När jag hade sex var jag tvungen att ta fram den stora dunken med glidmedel och psykiskt kände jag mig bara inte så attraktiv mer. Jag hade absolut ingen lust till att någon man skulle smaka mig. Kände mig lite som en halv kvinna.

Jag blev bemött med stor vänlighet och värme hos gynekolog Hans Jörgen Knudsen i Horsens. Jag satte mig något spänd i stolen första gången och upplevde det lite obehagligt då laserhuvudet blev infört i slidan. Det nafsade till lite då behandlingen nästan var slut, precis vid slidöppningen. Men behandlingen var snabbt över. Ca. 5 min. (utan att jag dock har tagit tid på det). Det gjorde inte ont någon gång, bara smått obehagligt.

Efter första behandlingen kom min personliga doft långsamt tillbaka. Det var skönt och nu efter andra behandlingen märker jag tydligt en ökad fuktighet i slidan. Det är alltså helt fantastiskt att uppleva. Jag känner att det är som en stor gåva. Tänk, jag sprudlar och känner mig som kvinna igen, feminin och läcker. Dessutom tycker jag att jag sover bättre om natten och jag är inte så frusen längre. Jag ser fram emot sista behandlingen och kan varmt rekommendera metoden. Önskar alla en trevlig sommar.

Det har börjat att komma mer vätska och kraft i mina slemhinnor efter att ha fått den första behandlingen ut av tre i Horsens. Behandlingen gick bra och jag har inte haft några biverkningar. Ser fram emot nästa behandling. Det blir en bra vår!

Så har jag fått andra behandlingen. Denna gången fick jag lite fler “stick”. Som andra också har skrivit så var proceduren kort och smärtfri. Nu har det gått en vecka och jag har invigt mina nya vänner: slemhinnorna. De är glada och fuktiga. Har inte haft några besvär annat än lite sveda de första par dagarna efter laserbehandlingen. Yehaa!

Facebook-grupp bara för kvinnor
I vår slutna Facebook-grupp ”MonaLisa Touch – debatt, vetande och erfarenheter” kan du ställa frågor och diskutera med likasinnade om besvär i samband med övergångsåldern och antihormonell cancerbehandling.

Bara kvinnor kan söka medlemsskap i gruppen som utöver dessa endast gynekologer och sjuksköterskor har tillgång till, och som är med för att besvara dina frågor. Det är bara medlemmar i gruppen som kan se dina frågor och kommentarer.

Då döden kom krypande upplevde Gerli och Torben hur stark deras kärlek är. Det gjorde de också då de äntligen var sjukdomsfria, för livet var inte som förr. I dubbelsängen hade de fått ett problem som bara få talar öppet om.

Artikel i Ude og Hjemme, 1/2018
Af Karin Heurlin, foto Gregers Overvad

Gerli trodde att det hela var slut. Att hon på ett ögonblick hade mist den man hon älskade. Han, som hon hade mött som 51-åring då hennes väninna uppmanat henne till att upprätta en profil på en dejtingsida. Torben var den första som skrev till henne och den första hon mötte på en date.

Gerli behövde inte träffa några andra. Torben var den rätta. Det märkte hon inte bara när nyförälskelsen spirade och gjorde allting lätt. Hon märkte det ännu mer när hon drabbades av cancer för sex år sedan. Han var där outtröttlig på alla läkarsamtal, alla behandlingar och när hon blev hungrig men varken hade lust till det ena eller till det andra så var han där också.

Gerli var ständigt under behandling och hade precis fått strålning när allting förändrades den 10 december medan paret satt och åt kvällsmat. Plötsligt utbröt Torben i några kusliga ljud medan han tog sig på bröstet. Sen föll han ihop över bordet med en blodpropp. Gerli hade i mer än ett halvår kämpat för sitt eget liv. Nu kämpade hon för Torbens mitt i matrummet. Med larmcentralen på linjen försökte hon följa deras instruktioner. Hon skulle hålla Torben uppe tills ambulansen kom för om han trillade ihop kunde blodproppen fastna. Gerli använde de sista av de krafter som hennes sjukdom ännu inte hade tagit från henne och äntligen kom ambulanspersonalen och tog över.

Tufft för Torben
Torben blev räddad och hämtade sig efter en operation. Själv fick Gerli också de sista strålnings behandlingarna och blev friskförklarad månaden efter, men chocken 10 december kommer alltid finnas i henne. Liksom en naggande tanke om varför Torben föll ihop med en blodpropp den dagen.

-Det är självklart inte något jag kan bevisa men jag tror ändå at det har med min sjukdom att göra. Det var mycket tufft för honom. Torben hade ett heltidsjobb samtidigt som han alltid var där för mig, oavsett vad jag skulle. Han körde och körde. Om jag så skulle på behandling på Nordsjälland eller på akupunktur på Sydfyn, säger 64-åriga Gerli Larsen, som också hade Torben vid sin sida från det allra första samtalet där hon fick beskedet om att hon hade bröstcancer.

Och från det mötet gick det snabbt. Gerli fick cellgifter och efter den första behandlingen hade hon bjudit in sin dotter och en väninna på middag. Under middagen drog hon en hand genom pannhåret och plötsligt blev det helt stilla vid vid bordet. Gerli satt nämligen med hela handen full med hår.

-Det gick en rysning igenom oss alla och jag tror vi alla snabbt blev mätta, kommer Gerli ihåg, som nästa dag satte sig framför ett fönster med blicken ut över havet. Under tiden stod Torben bakom henne och utförde det arbete som hela familjen hade fruktat. Han avlägsnade allt Gerlis kraftiga hår. -Jag kunde inte se på mig själv. Jag kunde bara se en massa hår på golvet.

Det var ju inte pest
Gerli såg sig självklart i spegeln efteråt. Chocken var inte så stor som fruktat och hon lärde sig snabbt att leva med sitt nya yttre och kom aldrig heller att använda de två peruker som hon had köpt. Även Torben tyckte om sin fru precis som hon var. De var värre med omgivningen. – Flera Människor jag kände hälsade inte på mig när vi möttes på gatan. Kanske kände de inte igen mig. Eller kanske visste de bara inte vad de skulle säga, säger Gerli, som också undrade över varför några av deras vänner kunde ringa till Torben när de hade bjudit in dem till middag. – Hur ser Gerli ut när vi kommer? Frågade de. Gerli skakar på huvudet vid tanken. – Det var ju inte pest jag hade.

Det gjorde ont att folk tog avstånd. Även om avståndet nog mest skylls på ovetskap och osäkerhet. Det är svårt att veta hur man ska reagera när en dödlig sjukdom drabbar någon i umgängeskretsen. I varje fall när man aldrig själv varit den som blivit drabbad. Det har Gerli och idag vet hon också vad man har mest användning av när man är sjuk och ens normala vardag och överskott raserar. – Jag fick skickat så många blommor. Jag älskar normalt blommor, men kunde de inte bara skickat en skål frikadeller? Eller bara ringt och sagt: ”Kommer ni och äter ikväll?”, säger Gerli som nyligen har en bekant som också drabbats av cancer. Gerli har aldrig skickat henne blommor. Istället ringer hon ofta och frågar: Har du ett golv som behöver tvättas? Eller ska du ha något från butiken?

Generande biverkning
Idag är Gerli nämligen den som vunnit. Hon fick sin sista strålningsbehandling den 23 december 2011 och kunde ”vända tillbaka till livet”, som man säger. Det uttrycket vill Gerli dock inte använda för det var nämligen ett mycket annorlunda liv hon kom tillbaka till.

– Jag kommer alltid ha den där förbannade stenen i ryggsäcken. Bara jag får lite ont i huvudet eller magen …

“Jag är nästan som en 18-åring igen, ler Gerli, vars slemhinnor i slidan var helt uttorkade efter cellgiftbehandlingarna och som nu är ”väckta” till liv efter laserbehandlingen.”

Vi ska vara snälla mot oss själva
… tror jag sjukdomen har kommit tillbaka. Gerli känner att det finns en förväntan om att man uteslutande ska vara glad och tacksam när man blivit botad från cancer. Men även om hon självklart var lycklig över att ha överlevt så fanns det några biverkningar efter behandlingen som generade henne våldsamt mycket. Biverkningar som bara ett fåtal pratar om för de sitter under bältet. Mina slemhinnor i slidan var helt uttorkade och det var mycket smärtsamt att vara tillsammans med min man. Man kan självklart använda en massa krämer men det är inte detsamma. Jag vet att det är ett stort tabu. Sådant som kvinnor inte pratar om för de vill ju att allt ska vara så anständigt och perfekt. Men det var alltså ett problem, berättar Gerli ärligt. För henne var det inte nog att överleva. Hon ville också ha ett bra liv i sovrummet och då hennes läkare föreslog laserbehandlingen MonaLisa Touch, sa hon ja till att prova.

Gerli Fick fyra laserbehandlingar som skulle ge henne en naturlig fuktbalans i slidan. Denna gången var dock Torben inte med under behandlingen. Han väntade snällt i bilen. Men det var värt väntan. – Det har helt enkelt hjälpt mig så bra. Jag är nästan som en 18-åring igen, skrattar Gerli med lätt röda kinder och tittar på Torben.

Gör allt tillsammans
Hon är djupt tacksam för att han stadigt sitter vid hennes sida. Han kunde ha dött den decemberkvällen han föll ihop vid middagsbordet. Eller kunde han ha tagit sig ut ur äktenskapet under Gerlis sjukdom, där hon bestämt inte var sig själv. Det tär på förhållandet. – Jag har sagt till Torben att om jag vore honom hade jag sprungit så fort jag kunde. Jag har varit alldeles orimlig många gånger. Torben har aldrig sprungit någonstans. Det har inte Gerli heller gjort. De vill helst vara tillsammans hela tiden. – Folk frågar oss: kan ni över huvud taget göra någonting var för sig? ler Gerli, och bekräftar att det är en mycket bra fråga. Paret gör i stort sett allt tillsammans. Handlar, avnjuter sport, köper kläder och går på promenader. Vi är aldrig uttråkade i varandras sällskap. Om vi inte hittar något att prata om så kan vi alltid kivas med varandra. Bråk finns det dock inte mycket av. Paret är nämligen rörande överrens om hur livet ska levas. Inte minst efter att de båda varit nära att mista det. – Vi har lärt oss att vi ska vara snälla mot oss själva medan vi lever. En god stek och ett glas rödvin behöver inte bara vara på en lördag. Det kan lika gärna vara på en tisdag också. Och det finns ingen mening med att gå och gömma en ny blus i garderoben. Man kan lika gärna ta på den med detsamma.

Läs hela artikeln om Gerli och Torbens fantastiska sjukhistoria och den extra komplikation som Gerlis behandling orsakade dem i deras intima samliv. – Och som MonaLisa Touch lyckligtvis kunde hjälpa till med…

“När kvinnor når klimakteriet förändras vi inte bara fysiskt, utan även psykiskt. Vi får andra prioriteringar som vi inte bara kan vifta bort. Därför måste vi bli bättre på att lyssna på kroppen, vad vi känner och vad vi behöver”. Så lyder ett värdefullt råd från sexologen Joan Örting, 57 år.

Artikel i Go Beauty, 10/11 2017

””Vi behöver paus från det som har varit och måste finna oss tillrätta i en ny verklighet. Vi har större behov av att ”connecta” med vår partner. Mer kärlek och närvaro, snarare än ”friktionssex”, alltså in/ut-sex med ett mål. Vi ska inte göra ett barn där utlösningen är det viktigaste. Istället ska vi hitta oss själva och finna oss i relationen. Annars kommer vi skiljas.”, säger sexologen som själv gick igenom klimakteriet som 52-åring.

Joan valde att få Mona Lisa Touch behandlingen, men var till en början väldigt rädd. ”Tänk om något skulle gå i sönder därnere. Det skulle vara en katastrof”, skrattar Joan som blev positivt överraskad och sen mycket exalterad över behandlingen. ”Från början var den största utmaningen de stora värmevallningarna. Det var mycket utmattande. Men tanken på att slippa hormoner och låta kroppen starta om själv var tilltalande”, säger Joan Örting och tillägger: ”Jag märkte inget under behandlingen, ingen smärta. Istället var ”min första gång” mycket annorlunda. Fysiskt kände jag en markant åtstramning och psykiskt var det tanken om att man är ”ny” därnere. Jag kände doften av att vara 18 år igen. En mycket speciell känsla upplevde Joan Örting som uppmanar kvinnor, och män, att prata öppet om övergångsåldern och inte tabubelägga.

”Vi fruktar att det inte finns en lösning, men om vi lyssnar på oss själva och finner oss tillrätta i vår nya verklighet blir frustrationerna minde väsentliga. Fysiskt finns det behandlingar för många av de utmaningar som presenteras för oss i klimakteriet – som mer eller mindre är ett kroniskt tillstånd. Generellt är det viktigt att vi tar hand om oss själva, äter sunt och motionerar. Vi måste bli bättre på att uppskatta vår kropp och vad den fortfarande kan utföra, oavsett ålder”, avslutar Joan Örting

Britt är 61 år och arbetar som yogalärare och sjuksköterska. Så, formen sviker mig inte, men det gjorde underlivet i gengäld.

Av Sarah Køhnke

“Mitt största problem, kan jag säga nu, var torra slemhinnor. Jag var också mycket plågad av klåda på grund av den allergin jag utvecklade av diverse smörjmedel vi provade, min partner och jag”, berättar Britt och fortsätter, “Det var irriterande med den torrheten när vi hade samlag och det var också en bidragande faktor till att jag emellanåt inte hade lust. Smörjmedlen gav klåda många gånger, flera dagar efter”.

Trots att besvären från de torra slemhinnorna var markanta så lät Britt sig inte hindras från att göra de saker hon hade lust med. Det tog bara bort lusten och njutningen i sexlivet och det var det hon inte ville acceptera.

Ett aktivt val på grund av andras goda erfarenheter
“För ett halvt år sedan bestämde jag mig för att ta reda på om det var andra som hade samma problem som mig med torra slemhinnor och klåda. Jag hade provat alla smörjmedel och hormonbehandlingar, men inget av det verkade på ett tillfredställande sätt. På nätet hittade jag en artikel med Joan Ørting och hennes upplevelse av behandlingen med MonaLisa touch”, säger Britt, som tog ett aktivt val att hitta en lösning på hennes dagliga obehag i underlivet.

“Jag fick reda på att det fanns en klinik i Odense och det blev jag super glad för, så jag ringde till dem och beställde tid. Kliniken berättade att de först ville undersöka mig för att se om jag hade den typen av besvär som MonaLisa Touch behandlar. Jag skulle alltså vara ämnad för behandling. Låt mig bara säga, – jag var i hög grad den rätta kandidaten för behandling eftersom mina slemhinnor i underlivet var helt tunna och torra. Inte konstigt att det har varit så obehagligt”.

Behandlingen är snabb och smärtfri
Samtalet med specialistläkare och sjuksköterska, samt själva behandlingen med MonaLisa Touch tar inte mycket mer än 15 min.

“Det fanns inga smärtor eller obehag i samband med behandlingen, och inte heller efteråt. Personalen var även dem helt fantastiska. Alla var grundade och bra på att informera. Det gav en god trygghetskänsla så jag kunde slappna av under behandlingarna”, berättar Britt med lättnad och överraskning i stämman.

“Effekten har varit helt fantastisk! Jag trodde inte det gick att uppnå så mycket fuktighet igen. Jag känner mig också mer fast och spänstig i slidan, som om jag var yngre. Både min partner och jag kan märka förändringen och är mycket tillfreds. Det bästa för mig är självklart att jag inte behöver använda smörjmedel längre som jag inte tål. Det är en lättnad. Så, jag njuter mer av mitt sexliv idag och det märker jag att min partner också gör. Det är mer spännande och härligt nu när jag har blivit mer stram/fast och fuktig. Det låter kanske lite galet, men det är det egentligen också”, skrattar Britt.

Entusiasmen är stor efter avslutad behandling
Även om det inte är mer än en månad sen Britt fick sin tredje och sista behandling så är entusiasmen stor.

“Jag har inte hunnit prata med så många om det, men dem jag talat med, mest min familj, har jag sagt som det är och hur bra det har verkat. Min egen läkare har jag också berättat det för eftersom hon aldrig hade hört talas om det, dessvärre. Men hon blev mycket intresserad och ville höra mer. Det skulle jag definitivt berätta för henne om!”

Britts erfarenhet säger henne att det är något som det inte pratas mycket om, – torra slemhinnor i underlivet.

“Vi vill gärna framstå som 100 % perfekta och torra slemhinnor är ju ett tecken på ålderdom. Vi tror att ett aktivt sexliv bara hör till ungdomen. Det är tabubelagt att prata om sitt sexliv och problemen med det, för så framstår vi ju inte, som om vi inte har kontroll på det hela”, säger Britt ärligt och tilläger, “Jag tycker vi ska vara mer öppna med det här lidandet och jag hoppas att jag kan få fram det eftersom det är riktigt många som har problem och får behandling med hormonstolpiller som  inte är så tillfredsställande och effektiva som behandlingen med laser”.

Aldrig för sent att börja med behandling
Britt som är 61 år menar inte att det är för sent att börja med behandlingen, för livet är långt och varför ska det inte vara fyllt med livskvalitet och inte minst, ett aktivt samliv. Det enda Britt har invändningar emot är priset på behandlingarna.

“Jag hoppas att det över tid blir mer som ett offentligt erbjudande eftersom egenbetalning får många att avstå från att få behandlingen, – och därmed förbättra livskvaliteten. Det är verkligen en skam”, säger Britt. Som sjuksköterska vet hon mycket väl att det är en lång process att få bidrag för livskvalitetsbehandlingar.

“Jag var 47 år då jag kom i övergångsåldern så jag är nästan över min övergångsålder. Jag har inte längre vallningar eller andra obehagligheter, men det som nog varit värst i min övergångsålder och när jag ser tillbaka, det har varit de förändringar i underlivet med torrhet och tunna slemhinnor. Min årliga uppföljning med MonaLisa Touch finns där inga tvivel om att jag kommer infinna mig på”, avslutar Britt med optimism och mer mod i livet och med livskvalitet i fokus.

Efter cellgiftsbehandling och strålning kom en smärtsam följd som hotade med att slå itu kärleken.

Av Sarah Køhnke

Marianne är idag 58 år och blev opererad för bröstcancer 2013. Efter operationen följde cellgiftsbehandling, strålning och ett 5-årigt förlopp med antihormoner. Den östrogennedsättande medicinen satte Marianne i klimakteriet. Vallningar, ledsmärtor och senare, torra slemhinnor i underlivet. Marianne fick alla besvären, och de överväldigade henne i vardagen.

En uppslitande process
Det är ingen hemlighet att det var en uppslitande process. I processen tog Marianne ett hårt, men nödvändigt beslut. Hon lämnade en man efter många års förhållande. Mest för att han inte kunde hantera Mariannes sjukdom på ett bra sätt.

“Det var väldigt mycket på en gång som jag var tvungen att förhålla mig till. En sjukdom som bröstcancer, och så klimakteriet som kom med full fart. Det började med vallningar och ömma leder. Och så kom de torra slemhinnorna. Min man hanterade det hela riktigt illa. Det har verkligen varit en hård omgång”, berättar Marianne ärligt.

Marianne vägrade låta de många besvären styra hennes liv, och pratade med både onkologer och egen läkare. De försökte att dämpa med medicin i form av olika smärtstillande, Dixarit mot vallningarna och all världens smörjmedel och stolpiller mot torra slemhinnor.

“Alla saker jag var tvungen att gå igenom. Vagifem som stolpiller hjälpte mig något och var trots allt det som hade störst effekt. Men det blev aldrig tillräckligt bra. Jag kände att det var en plåga och smärtfyllt de två gånger i veckan jag skulle föra in stolpillerna, eftersom jag var mycket öm och känslig nedtill”, säger Marianne och vrider sig i stolen.

Oväntad kärlek, och ett halvt bröst
Men, i hela detta träsket uppstod något helt oväntat. Ett möte med kärleken.

“Helt oväntat och egentligen också lite oönskat, mötte jag en man efter att ha varit ensam under ett års tid”, skrattar Marianne och fortsätter, “Jag var verkligen inte redo för ett nytt förhållande! Min självkänsla var så dålig och låg vid den tidpunkten. Jag hade bara ett och ett halvt bröst. Mycket lite hår på huvudet och jag var så trött och hade ingen energi”, berättar Marianne mycket förvånat.

Men trots detta blomstrade kärleken och Marianne blev förälskad mitt i det hela.

“Det var mycket överväldigande att möta en som kunde tycka om mig som jag var, med sjukdom och allt. Det är jag tacksam för.”

Marianne och hennes nya man hade det fantastiskt tillsammans. Lyckliga över att ha funnit varandra, gifte de sig 2016.

När följderna tar över
“Vi hade det fantastiskt tillsammans och det intima fungerade vid den tidpunkten. Men efter ca ett års tid började antihormonerna på allvar att ge problem. Mina slemhinnor var nu så känsliga och torra att jag fick mindre och mindre lust till sex. Mitt behov av sex försvann fullständigt! Jag kände bara obehag och sex blev plötsligt en plikt istället för allt det sköna vi hade haft ihop. Det är mycket otrevligt,” konstaterar Marianne, som väntade nya problem.

“Nu trodde min man att jag inte älskade honom mer. Att min bristande lust hade något med honom att göra. Han hade svårt att förstå att det kunde göra SÅ ont så lusten till sex försvinner. Men så är det ju. Det är smärtfyllt och olidligt. Oavsett om kärleken är stor. Slemhinnorna blir inte mindre torra av kärlek”, säger Marianne, som gick en smygande depression till mötes. För allt bara rasade för henne.

Behöver du sex som 50-åring?
Under samtalsterapin, som var en del av behandlingen i förhållande till depressionen, nämnde Marianne problemen med det bristande sexlivet som fanns mycket i hennes tankar.

“Men när jag nämnde det, både för onkologerna och andra läkare, så var det som om att de inte brydde sig om att höra. Onkologerna sa att det inte hörde till deras område och att jag måste prata med någon annan om det. Det är mycket förvirrande. De torra slemhinnorna har ju uppstått i samband med mitt cancerförlopp”, säger hon besviket.

“Ett par av läkarna menade ändå att “Ja men du är ju över 50, så det är förmodligen så att du inte längre har lust och behov av sex och du har nog kommit i övergångsåldern av dig själv”, återger Marianne från en läkare som hon fortfarande föraktar.

“Något sådant har jag aldrig ens hört från någon annan än min mans 12-åriga son, som menar att människor över 50 inte kysser och har sex längre” tillägger Marianne, som inte på något sätt har lust att avskriva ett intimt samliv bara för det står 50 år på tårtan.

Lösningen var plötsligt där!
“Av en tillfällighet såg jag Joan Örting i TV som berättade om Mona Lisa Touch. Det hade jag aldrig hört om förr och pratade med min läkare direkt, som dessvärre inte visste vad det var. Men jag undersökte det själv på nätet och anmälde mig i en Facebookgrupp där kvinnor själva berättade om behandlingen och vad den hade gjort för dem.”

Det tog inte lång tid förrän Marianne bokade tid hos gynekolog Gitte Glavind i Vejle, som precis hade fått behandlingen på kliniken.

“Alltså, med risk för att låta som TV-Shop så säger jag bara, det funkar! Redan efter första behandlingen skedde det nästan ett litet mirakel. Det var en jätte skillnad! Vi kunde nu gå en promenad tillsammans utan smärtor, klåda och sveda. Vi kunde ha sex utan smärtor, utan smörjmedel, inga dåliga ursäkter eller avslag. Vi hade fått vårt intima liv tillbaka”, låter det lättat från Marianne, som förespråkar att man gör något vid problemet. Nu!

“Jag berättar för alla om MonaLisa Touch. För läkare, onkologer, de grupper jag är i med kvinnor som har fått följder efter cancer och sexologer. Jag tycker bara det ska ut att det finns en lösning för oss kvinnor som har haft cancer. Lättnaden över att inte skänka de torra slemhinnorna och smärtorna en tanke, utan bara leva vidare som det nu ska vara när man har klarat sig igenom ett cancerförlopp”, avslutar Marianne och tar sig över hjärtat.

Linda är 57 år och har motvilligt levt med smärtorna i åratal. Mest för att Lindas läkare berättade att det är helt normalt för den ålder som Linda var i.

Av Sarah Køhnke

Men det ville Linda Sörme inte finna sig i!

“Det har nog kommit gradvis, men speciellt inom loppet av de sista 3-4 åren. Jag hade hört lite om torra slemhinnor, men blev bara så frustrerad över ännu ett åldersrelaterat besvär. Skulle jag leva med det nu också, och när skulle det sluta”, frågar Linda sig själv och tänker tillbaka på de strapatser hon har fått genomgå.

Drömmer om squash på elitnivå
För Linda är mer än aktiv. Bland annat spelar hon på hög nivå i Esbjerg Squash Klubb och drömmer om att spela på elitnivå innan hon fyller 60.

Så ambitionerna om kroppens kapacitet och hälsa ligger högt på Lindas önskelista. Därför kom obehaget och besvären också mycket olägligt för henne.

“Till sist fick jag Vagifem av min läkare. Vi har pratat om det i tre år och jag har tagit det lika länge. Jag har också försökt mig på glidkrämer, kokosolja och allt möjligt annat”, säger Linda och räknar upp allt som på en remsa.

Allt för få talar om torra slemhinnor i underlivet
“Det är mycket begränsande att lida av torra slemhinnor i underlivet. Allt för få talar om det. Vi går bara omkring och lider. Det innebar att mitt sexliv fick färre bra stunder. Jag kan bäst beskriva det som om det var ett sår som jag smörjde och smörjde, men friktionen orsakade mig fortfarande smärta. Och så tänkte jag mycket på det, vilket har varit främjande för smärtorna”, säger Linda och tänker tillbaka på de många frustrationer det åstadkom.

“MonaLisa Touch har inneburit att jag inte tar Vagifem-stolpiller längre. Mina slemhinnor är friska, de gör inte ont, jag producerar bara mer fukt, kort sagt. Det är nog mycket naturligt i samband med kroppens förfall att kärleken vördas annorlunda och jag hade faktiskt börjat att avskriva sex som det var på gamla dar. Men nu har jag fått en boost så jag fortsatt kan utöva en så kroppslig aktivitet. Det ville jag då inte vara utan”, säger Linda irriterat.

“Det är inte nödvändigt att ha sex efter 50”
Irriterat eftersom hon hör från flera andra kvinnor att deras läkare har gett samma besked till dem: “Det är inte nödvändigt att ha sex efter 50”, det är då det värsta nonsens, skrattar Linda, som absolut inte vill finna sig i ett sådant uttalande.

“Vi ska ha fokus på att livet är långt och att vi ska vara aktiva, både i vardagen, med sport och även ha ett aktivt samliv med en partner. Och så ska vi prata om besvären. Lyckligtvis för mig har jag hela tiden varit öppen och pratat om det med mina väninnor. Det var också en väninna som läste om MonaLisa Touch på Facebook och rekommenderade det till mig, tack och lov för det”, säger Linda som fick behandlingarna på Klinik MonaLisa i Horsens hos specialistläkare i gynekologi och obstetrik, Hans Jörgen Knudsen.

Vi ska inte finna oss i det …
“Jag vill till 100 % få mina årliga uppföljande behandlingar när jag märker att det är dags igen. Jag rekommenderar det starkt till alla kvinnor som tror det är “normalt” och att vi därför bara ska finna oss i det. Det ska vi inte. Det här förloppet med MonaLisa Touch har varit guld värt för mig”, låter det från Linda.

Läs även artikeln i Jydske Vestkysten om Lindas Squash-talent.